Larmtjänst AB
_________________________________________________________________

Innehåll:

Larmtjänst´s första larmcentral

Nya serviceområden

Samarbete med Bärgningskåren

Delägarskap i Bärgningskåren

Restvärdesledare

Rikstäckande larmnummer

Bärgningsmarknadens omstrukturering

Billarmförmedlingen upphör

Restvärdesräddningen upphör

Bilder m m - Larmtjänst


Höger: Reklamkort från Larmtjänst. Observera gamla "010" numret som var riktnumret till Stockholm. 1962 infördes riktnumret 08 för Stockholm. Orsaken till detta var att man måste införa 7-siffriga nummer i Stockholmsområdet pga abonnenttill- strömning. Kopplingsorganen kunde inte svälja mer än 9 siffror. Hade inget att göra med NMT som infördes på 1980-talet.

Foto: Roger Larsson.



















Höger: Larmtjänsts läkarbil i Göteborg som ombesörjdes av Göteborgs taxi.

Foto: Motor.




När Thule i mars 1961 köpte Räddningskåren blev det "fart" på de övriga bolagen. För att inte komma på efterkälken och dessutom riskera att förlora kunder till Thule, bildade i stort sett alla övriga försäkringsbolag och dåvarande Droskägarförbundet på våren 1961 Larmcentralen AB och en räddningsförsäkring utan självrisk infördes from 1 juni 1961.

Dom övriga försäkringsbolagen kunde inte stillasittande se på när Thule övertog Räddningskåren och således även den stora abonnentstocken och som ett motdrag startades Larmcentralen AB och en räddningsförsäkring infördes för att i princip ge alla försäkringskunder samma service som Thule gav sina kunder genom Räddningskåren. 1964 bytte Larmcentralen AB namn till Larmtjänst AB. "Ring Taxi för sjuktransport eller bärgning" löd parollen under 1960-talet.

Läs mer om räddningsförsäkring här:


Larmtjänst´s första larmcentral

Larmtjänst´s första larmcentral etablerades i Stockholm på Kungsgatan 33 och larmnummer var 010-24 41 40. Förutom larmcentralen i Stockholm slöts undan för undan avtal med taxi angående larmförmedling på andra orter och efter 3 år fanns avtal med ett 30-tal taxiväxlar över hela landet. Larmtjänst utnyttjade i första hand bärgningsbilar tillhörande MRF-verkstäder.

1963 övertog Skandia Thule och fick då Räddningskåren med "på köpet". 1 juni 1963 togs beslutet att avveckla Räddningskåren, en avveckling som var helt färdig först 1965 pga att Räddningskårens ambulansavtal med landstingen var fleråriga. I samband med detta övertog Larmtjänst Räddningskårens larmnummer 08-24 10 00.


Nya serviceområden

1963 slöts en överenskommelse mellan Larmtjänst och Landstingsförbundet om att fungera som dirigeringscentral för ambulansverksamheten i Stockholm län exklusive Stockholms stad (som sköttes av brandkåren). Dom skulle: "När en AKUT begäran inkom på 90 000, snabbt förmedla larmet till närmast lediga ambulans" vilket kunde vara "landstingets egna, brandkårens eller ambulans tillhörig något privat företag". Detta kontrakt varade till april 1967.

Förutom bilbärgning- och ambulanslarm utvecklades nya serviceområden där försäkringstagare och övriga kunder kunde få ytterligare möjligheter till hjälp, tex felanmälan på fastigheter, inbrottslarm, driftslarm och telefonpassning.

I mitten av 1960- talet hade Larmtjänst tillgång till cirka 500 ambulanser (Taxis egna, kommunala, landstingsägda och privatägda), 1700 sjuktransp. bilar, 450 bärgningsbilar och 1100 servicebilar fördelade över landet. Förutom denna imponerande siffra på antalet fordon hade Larmtjänst även kontakt med verkstäder, sjukhus, låssmeder, hissmontörer, glasmästare m m för att kunna hjälpa folk i nödsituation. I samarbete med taxi i större städer ombesörjdes även transport av jourhavande läkare.

Första januari 1965 övertogs Räddningskårens larmcentral i Göteborg. Detta år övertog Larmtjänst även aktieposten som Räddningskåren haft i SOS International A/S i Danmark.


Samarbete med Bärgningskåren

1965 inledde Larmtjänst ett samarbete med det nystartade bolaget Bärgningskåren. I Stockholms stad och län samt för Uppsalaområdet hade Motorbranschens Riksförbund (MRF) organiserat bilbärgningsservice i ett nystartat bolag - Bärgningskåren. Alla larm till Bärgningskåren samt dirigering av bärgningsbilar m m besvarades/utfördes av Larmtjänst.


Delägarskap i Bärgningskåren

1968 köper Larmtjänst 2/3 av aktierna i Bärgningskåren som bildats av Motorbranschens Riksförbund (MRF) efter det att Räddningskåren lades ned.

"Ring Larmtjänst för hjälp" lät det under 1970 och 80 talet. Larmtjänst hade nu egna larmcentraler i Stockholm, (etablerad 1961) Göteborg (etablerad 1965) och Malmö (etablerad 1972). Därutöver köpte man förmedlingstjänster av taxistationer, SOS- Alarm och brandkårer. 1975 fanns det totalt 38 larmcentraler runt om i landet.

1982 läggs dom tre egna larmcentralerna ned och all larmförmedling övertas av SOS Alarm. Även kundavtalen inom larm, fastighetsservice och telefonpassning överlåts på SOS Alarm..

1984 tar Securitas över larmförmedlingen i Stockholm, Göteborg och Malmö, SOS Alarm ansvarade fortfarande för resten av Sverige.


Restvärdesledare

1977 påbörjades arbetet att ta fram sk restvärdesledare för restvärdesräddning (RVR) och i april 1977 påbörjades den sk 100-mannautbildningen av restvärdesledare. Utbildningen inriktade sig på "korrosion efter brand" och till sin hjälp hade man tagit fram ett utbildningspaket med samma namn. Via larmtjänst upprättades register över lämpliga entreprenörer att sättas in vid restvärdesräddning och sanering.

Restvärdesledarna hade fullmakt från försäkringsbolagen via Larmtjänst att snabbt sätta in räddningsinsatser, dvs att agera på deras vägnar tills dess att ansvarig representant från det aktuella bolaget kunde nås för att överta ansvaret. Detta visade sig vara mycket effektivt och sparade stora pengar åt försäkringsbolagen.

Ett 20- tal depåer fördelade över landet stod till förfogande - i regel placerade på brandstationerna. Förutom verktygsuppsättning och personlig utrustning såsom skyddskläder innehöll depåerna bla rostskyddsmedel, absorberingsmedel, presenningar och polyetenfilm för skydd av tex maskiner och lösöre.

Restvärdesledarsystemet och depåerna var framtagna för att i första hand begränsa skadorna efter brand men även för bilbärgare var detta system mycket bra - i och med att en restvärdesledare tog över ansvaret vid en olyckplats behövde inte bilbärgaren bekymra sig över om försäkringsbolagen skulle ifrågasätta åtgärder som vidtogs vid en trafikolycksplats med fordon och last. Tog man i samråd med restvärdesledaren ut tex mobilkranar, slamsugare, lastbilar m m för att rädda gods och egendom var betalningen säkrad.

1985 började man att diskutera möjligheten att den kommunala räddningstjänsten skulle ta ett större ansvar för restvärdesräddning, dvs att brandpersonalen skulle stanna kvar efter räddningstjänsskedet och vidta åtgärder för att rädda egendom.

1985 skaffade också Larmtjänst dom tre första restvärdesfordonen av märket MAN för utplacering vid brandförsvaren i Stockholm, Göteborg och Malmö.


Rikstäckande larmnummer

1 januari 1989 togs larmnummer 020-910040 i drift. Oavsett var en bilist befann sig i Sverige kunde han nu genom att ringa detta rikstäckande larmnummer få hjälp av närmaste - i stort sett - endast Bärgningskårenanslutna bärgare. Den nya tekniken gjorde att man automatiskt kom till närmaste länsalarmeringscentral. Belastningen på 90 000 bedömdes därigenom också att minska.

I januari 1992 kopplas larmnumret 020-910040 över till det nystartade bolaget MRF Assistance. En sorgens dag för många bilbärgare - den lokalkännedom som larmoperatörerna på SOS Alarm ägde, till gagn för bärgarna vid larmförmedling och det goda samarbete som fram tills dess funnits mellan SOS Alarm och bilbärgarna anslutna till Larmtjänst/Bärgningskåren raserades nu över en natt!

1993 beslutar Larmtjänst att avbryta samarbetet med MFR-Assistance och flyttar larmförmedlingen till det samma år bildade Falck Räddningskår för hela landet förutom i Storstockholm där Securitas än en gång blir larmförmedlare.


Bärgningsmarknadens omstrukturering

Men "än värre" skulle vi till Bärgningskåren anslutna och senare Assistancekåren bilbärgare uppleva dom framtida händelseförloppen: Under den senare delen av 1992 går Larmtjänst ut i pressen och begär in anbud på bilbärgning på försäkringsbolagens uppdrag. Detta pga av att det ansågs att "bärgningsmarknaden måste strukturera sig själv" och att försäkringsbolagen via Larmtjänst fritt bör upphandla bärgningstjänster.

Detta var hårda bud för många i bärgningsbranschen då det tidigare fanns en institution för fastställande av bärgningstaxor som sedan automatiskt accepterades av försäkringsbolagen. Många var dom bilbärgare som "slet sitt hår" över i deras tycke Larmtjänst underliga agerande. Många underligheter skedde också - gamla etablerade företag fick inte ens svar på sitt anbud, företag anslöts som i bärgningsbranschen ansågs som oseriösa, bärgningsbilar skickades till olycksplatser från "när o fjärran" osv, osv.

Många hårda ord växlades mellan bilbärgare och Larmtjänst. I första hand kanske då från dom bilbärgare vars anbud ej accepterades. Ca 80% av dom företag som Larmtjänst skrev avtal med, var anslutna till Assistancekåren, övriga var anslutna till dåvande DRF, Falken eller helt fristående.

Den tidigare så väl fungerande automatiska utlarmningen av bärgare vid trafikolyckor som funnits försvann på många orter och många var dom poliser och brandbefäl som på olycksplatser undrade varför bärgningsbilen aldrig kom.

Sammanslagningen av Falck Räddningskår och Falken 1994 och stängningen av Falck Räddningskårs larmcentral och Falck Räddningskårs flytt till Falken gjorde att Larmtjänst åter byter larmförmedlare och åter igen utnyttjar Securitas. Februari 1995 börjar Securitas i Stockholm att terminera larmen och februari 1996 flyttades larmen till Securitas i Linköping.


Billarmförmedlingen upphör

Under året 1994 tas beslutet att Larmtjänst ej skall samordna billarmförmedling pga att försäkringsbolagen hade börjat marknadsföra egna larmnummer för sina kunder. Den sista december 1996 upphör larmnumret 020-91 00 40 att fungera och en telefonsvarare hänvisade till bilägarens försäkringsbolag. En epok gick nu i graven, saknad av en del, glädjande för andra inte minst andra larmförmedlare. Våren 1999 "återuppstod" 020- 91 00 40 och ägs och besvaras numera av Assistancekåren.


Restvärdesräddningen upphör

Larmtjänst sysslade fram till 2007 med restvärdesräddning och driver sedan 1971 en utredningsenhet med uppgift att bekämpa brottslighet riktad mot försäkringsbolagen.

Från och med januari 2007 övertog Brandskyddsföreningen Larmtjänst´s restvärderäddning under namnet Försäkringsbranschens Restvärderäddning AB.

U
tredningsenheten har fortfarande kvar namnet Larmtjänst AB.
____________________________________________________

Källor:
Andersson, O. (1997). En resumé över 35 verksamhetsår. Förlag: Larmtjänst AB.
Bärgningskåren AB.
Ekström, G. (1986). Från larmklocka till blåljus. Förlag: Winbergs Förlags AB.
www.larmtjänst.se

Intervjuer med och upplysningar av;
Blomgren, Ulf. Larmtjänst AB.

Foto; I anslutning till bilderna är ägaren angiven.

_________________________________________________________________

Åter till indexsidan

Sidan skapad i Augusti 2000.