Bilismens genombrott
_________________________________________________________________

Innehåll:

Slagsmål om bilar och patienter

Seriösa företag










Höger: Bedford KC7 av 1962 års modell. Tillhörde Räddningskåren i Stockholm.

Foto: GM.
















Höger: En "seriös" ambulans av märket Chevrolet Nova. Årsmodell 1962. Tillhörde Räddnings- kåren, Stockholm. RKN körde ofta med standardfordon som ambulans.

Foto: GM.
 1945 fanns det ungefär 95 000 bilar i Sverige. 1955 släpptes importen - som tidigare hade varit starkt reglerad pga dom i mars 1947 av regeringen införda importrestiktioner - fri och antalet ökade till 750 000. Ett tiotal år senare fanns det 1 900 000 bilar, 1980 fanns det 3 miljoner bilar i trafik och i mitten av 1990- talet närmades 4 miljonersgränsen.

När bilismen i Sverige under 1950- talet fick sitt definitiva genombrott dök en ganska tvivelaktig blandning av företagsamhet upp, speciellt när det gällde bärgningsservice av bilvrak.


Slagsmål om bilar och patienter

Det ena företaget efter det andra dök upp i de stora städerna och längst med de tyngst trafikerade vägarna. Det förekom till exempel "piratavlyssning" av polisradion för att få reda på olyckor som rapporterades till polisen och detta utnyttjades av företag som sysslade med bärgning och ambulansverksamhet. Det finns uppgifter om att det förekom kappkörningar till trafikolycksplatser för att få jobben.

Uppgifter finns också om att bärgning och ambulanspersonal från olika konkurerande företag kom i slagsmål! med varandra vid trafikolycksplatser pga att den som "fick" den krockade bilen och/eller patienten fick naturligtvis även betalningen för transporten. Vi får komma ihåg att även ambulansverksamhet på den här tiden räknades som en ren transportverksamhet och inte - som i dag - sjukvårdens förlängda arm med väl utbildade ambulanssjukvårdare och sjuksköterskor.


Seriösa företag

Naturligtvis fanns det företag som var ambitiösa, hade resurser och expertis som tex Räddningskåren, Svensk Räddningstjänst och Falcks Räddningskår men samtidigt fanns många instanser av mindre nogräknade företag som finkammade vägar och gator efter arbete.

Yrkesskickligheten och ansvarskänslan hos dessa företag var tvivelaktig. I bland blev skadorna - både på fordon och patienter - värre under bärgning och transport och i många fall fanns inte någon ansvarsförsäkring.
____________________________________________________

Källor:
Andréasson, R. Gawell, J. Gerentz, S. (1997) Bilismens genombrott i Sverige. Förlag: Uppsala Puplishing House AB.
Ekström, G. (1986). Från larmklocka till blåljus. Förlag: Winbergs Förlags AB.
Bärgningskåren.

Tidningen Motor.

Intervjuer med och upplysningar av;
Ekström, Gert. Tekniska Museet, Stockholm.

Foto; I anslutning till bilderna är ägaren angiven.

_________________________________________________________________

Åter till svensk bärgningshistoria

Synpunkter och frågor? Sänd ett mail till oss: olabyab@algonet.se

Sidan skapad i Oktober 2000.