Flakbärgare
_________________________________________________________________

Innehåll:

Två eller tre fordon

En av dom första flakbärgarna

Fördelar

Nackdelar

Nytt! Många varianter av flakbärgare
























Höger: Tvålastare av fabrikat Bussing- NAG.

Foto: Svensk Motortidning, 1944.









Höger: Volvo F610 med EKÅ-aggregat. Flakbärgare av tidig modell med fast flak och lösa aluminiumramper.

Foto: Larssons samlingar/tow.se.



Höger: Här syns tydligt konstruktionen med lösa ramper vilka fästes i bakkant på flaket. Trots att raperna var av aluminium var dom tunga och otympliga att hantera. När dom inte användes placerade dom på flaket.

Foto: Larssons samlingar/tow.se.

















Höger: Tidig modell av flakbärgare typ trelastare från EKÅ.

Foto: Larssons samlingar/tow.se.



















Höger: Flaket i arbetsläge mot marken. Obs dom många hävarmar, kolvar och manuella stöttor! På en moderna trelastare syns det nästan inte någon skillnad på enkelt eller dubbelt flak då det övre flaket är nedsänkt.

Foto: Larssons samlingar/tow.se.










Höger: Pelibygge med till marken hydrauliskt skjutbart flak.

Flaket var fast monterat i höjdled i framkant och följde med lyftbommen upp i bakkant.

Foto: Larssons samlingar/tow.se.





Höger: En lite annorlunda flakbärgare från Hambergs i Vendel. Gick under namnet "Gungbrädan" i Stockholm. Ett smart - men kanske inte så snyggt - bygge.

Foto: Från Hasse Lennerman.
 Flakbärgare är en benämning på bärgningsbilar med flak. Flaket är i dag oftast hydrauliskt manövrerat, dvs att det körs bakåt och vinklas ner mot marken.

Chassier till dagens flakbilar kommer från dom flesta tillverkare av lastbilar - även om Volvo FL6 har en viss dominans - från små Mazda, Chevrolet och Ford upp till tyngre MB, Volvo och Scania. Chassierna är i dom flesta fall tvåaxliga även om treaxliga bärgningsfordon finns och då som så kallade flaktungbärgare (dvs en flakbärgare som bärgar betydligt tyngre fordon än personbilar och lätta lastbilar).


Två eller tre fordon

Flakbärgaren har en konventionell lyftanordning längst bak vilket innebär att bilen kan frakta i väg två eller tre personbilar eller lätta lastbilar beroende på om det är en "vanlig" flakbärgare eller en trelastare (kallas också "dubbeldäckare") dvs en flakbärgare med två flak ovanpå varandra i två våningar.

Flakbärgaren har oftast två vinschar och oftast en på flaket på ca 3 till 5- ton och en i ramen på ca 15 ton.

Denna fordonstyp utrustas ofta med kran vilket är en stor fördel vid tex trafikolyckor där motorer slitits loss eller där långtradare gått av vägen och lasten måste lastas om.


En av dom första flakbärgarna

Även om det finns dokumenterade byggen redan från 1920-talet var inte flakbärgare så vanliga "förr i tiden". En av dom första flakbilarna byggdes av Rudoffs bilverkstad i Stockholm på ett Bussing-NAG chassi av typ 285-T-LD4 av fabrikör K. H. Rudoff och smedmästare Wahlström år 1944. Fordonet benämndes av Svensk Motortidning 1944 som "Katastrofpiket med dubbel bärgningsförmåga". Räddningskåren var också tidigt ute med flakbärgare - skaffade den första under senare delen av 1940- talet.


Fast flak och ramper

Dom första flakbärgarna som kom i större skala i slutet 1960- talet och i början på 1970- talet hade fast flak och lösa ramper - oftast tillverkade av aluminium - som monterades längst bak på flaket och ner mot marken när fordon lastades och lossades.

Senare kom flak som kunde lyftas upp i framkant och med hydrauliskt manövrerade ramper som kördes ut och ner mot marken - i dag är flaket oftast konstruerat så att det körs bakåt och vinklas ner mot marken. Flakets bakkant är då försedd med två eller flera hjul eller rullar för att flaket skall glida lätt på marken. Bärgningsfordonet är i dag dessutom konstruerat - bla med luftfjädring - tillsammans med byggnationen på så sätt att vinkeln mellan flak och marken blir så liten som möjligt. Vissa fabrikat och byggnationer är konstruerade på så sätt att flaket i princip läggs ner på marken bakom bärgningsbilen.


Fördelar
Den stora fördelen med flakbärgare är dess flexibilitet och att den kan användas till att bärga minst två fordon vilket gör att bilen utnyttjas bättre och därigenom får en bättre ekonomi och att det inte har någon betydelse i vilket skick det bärgade fordonet är i - åtminstone inte fordonet på flaket/flaken. Vid bärgning av fordon som hänger på den bakre lyftanordningen måste man ta hänsyn till fordonets skador och konstruktion på samma sätt som vid bärgning med konventionella bärgningsbilar.

Flakbärgaren kan även användas till annat än att bärga fordon - kan i princip användas som en konventionell lastbil - är den dessutom utrustad med lastkran får man en mycker flexibel bil.


Nackdelar

Nackdelen är att bilen blir ganska stor och lång och relativt dyr vid inköp. Den blir svårare att manövrera vid trånga utrymmen tex inne i städer samt vid tex trafikolyckor på smala vägar. I många fall kan inte flakbärgare användas till att köra den havererade bilen direkt in på plats inne i verkstäder då den är för stor. Pga av det stora avståndet mellan bakaxeln och lyftanordningens bakre del är risken för överlast mck stor vid samtidig last på flak och i bakre lyftanordningen.

En annan nackdel är att det pga vinscharnas låga placering - eller rättare sagt, vajerns låga bakre infästningspunkt - är svårt att få bärgaren att stå still vid tyngre vinschning då det inte finns någon bom att köra upp i luften och därigenom trycka ner bärgarens stödben i marken. Detta har vissa påbyggare försökt lösa genom att en bom är nedfälld i flaket och som körs upp och ut vid behov.


Många varianter av flakbärgare

Flakbärgare har under årens lopp byggts i en mängd olika varianter - med fast flak och lösa uppkörningsramper, hydrauliska ramper, tippbart flak, flak som kunde läggas ned på marken m m, m m. En variant av flakbärgare är det sk Peli-aggregatet från början på 1980-talet med den karaktäristiska kombinationen av EKÅ´s aggregat kompletterad med ett sluttande flak ovanpå skåpen där flaket var skjutbart fram- och tillbaka. Med denna byggnation kombinerade man tungbilens dragkraft med flakbärgarens flexibilitet.

En annan variant var den transportlösning som togs fram av Joe Hjelm, Mazda och Hambergs i Vendel som kallades FLEX 6000.
____________________________________________________

Källor:
Eget arkivmaterial.
Tidningen Lastbilen.

Foto; I anslutning till bilderna är ägaren angiven.

Kopiering till sociala medier som Facebook och liknande är inte tillåten utan tillstånd av tow.se eller ägaren till bilden.

_________________________________________________________________

Åter till olika typer av bärgare

Sidan skapad i Mars 2005.